Stopp regler

Stoppspel, i betydelsen att det gäller att först bli av med de kort man har på handen, är kända ända sedan 1600-talet. Några var populära hasardspel vid franska hovet i Versailles på den beryktade kardinal Mazarins tid! Nedanstående regler är att se som en grundläggande form av stopp. Spelet finns dock i många varianter, och de flesta spelas traditionellt om blygsamma kontantinsatser. Under 1900-talet har vändåtta och andra liknande spel utvecklats ur stopp.

Antal spelare: 3-6.

Antal kort: 52.

Stopp regler, så här spelar ni:

Alla ska börja med ett ”kapital” om 10 enheter, t.ex. tio enkronor, tio tändstickor eller vad man nu kommit överens om. Spelarna får 6 kort var. Resten av korten i leken läggs undan. Förhand börjar med att spela ut ett valfritt kort öppet på bordet. Turordningen går medsols. När det är ens tur måste man om möjligt sticka föregående kort genom att spela ett högre kort i samma färg. Korten spelas alltid öppet på en och samma hög på bordet. Kan man inte sticka, måste man säga ”Stopp”. Om samtliga övriga deltagare säger stopp (dvs. passar), ska den som senast spelade ett kort vända bort högen på bor-det, dvs, de korten läggs undan. Därefter fortsätter samme spelare med att spela ett valfritt kort från sin hand, varpå de övriga i turordning som vanligt ska sticka.

Exempel (fyra spelare): A spelar hjärter 5. B spelar hjärter 8. C spelar hjärter Kn. D har inget högre hjärterkort utan säger ”Stopp”. A spelar hjärter D. B spelar hjärter K. Ingen har hjärteresset, utan alla de andra runt bordet säger i tur-ordning stopp. B vänder bort de fem korten, och börjar på en ny hög genom att spela ett valfritt kort från handen. Så snart en spelare blivit av med sitt sista kort är han ute ur given. Om någon av de andra kan sticka över den spelarens sista kort, fortsätter spelet. Så snart någon spelar ut sitt sista kort, och ingen av de kvarvarande deltagarna kan sticka över det, är given slut. De som då har kort kvar på handen betalar en enhet per kort till potten. Man spelar över flera givar. När en deltagare blivit av med hela sitt startkapital får han inte vara med längre. Den som är sist kvar i spelet vinner potten. När två spelare är kvar i en giv och en spelar sitt sista kort, får den andre som vanligt sticka över det om han kan. Om även han spelar ut sitt sista kort, behöver ingen betala till potten.

Norrlandsknack regler

Detta hasardspel, dock inte utan skicklighetsinslag, är känt sedan mitten av 1800-talet och besläktat med bl.a. femkort. Norrlandsknack är ett klassiskt kortspel om pengar i Sverige och har ofta gått under öknamnet ”bonntjyvaspelet” – det kunde gå rätt vilt till förr i världen när man spelade norrlandsknack.

Antal spelare: 3-5.

Antal kort: 52.

Norrlandsknack regler, så här spelar ni:

I Norrlandsknack så lägger alla en insats i potten. Given ger tre kort till var och en på en gång. Sedan vänder given upp nästa kort för att bestämma trumffärgen, och ger så ytterligare två kort var till spelarna på en gång. Alla har därmed fått fem kort var, utom given som har fått sex – given tar nämligen också upp det uppslagna trumfkortet till sin hand. Resten av korten läggs mitt på bordet med baksidan upp, som talong. En utses att föra protokoll. I drängastugorna förr ristades ofta ”protokollet” på bordsskivan med morakniven…

Budgivningen i första given: Förhand börjar bjuda, och turen går sedan medsols. Man ska antingen knacka (markeras genom att man knackar i bordet) eller lura (markeras med en huvudskakning eller genom att man säger ”Jag lurar”). Om alla lurar blir det omgiv (inga nya insatser görs dock), med samme spelare som giv.

Köpet: Så snart någon spelare knackat avbryts budgivningen och alla får köpa, även de som dittills lurat. Förhand köper först. I turordning slänger man först ett önskat antal kort och får så lika många nya av given. Given måste dock lägga bort ett kort mer än han köper, så att han efter köpet har fem kort på handen.

Spelet: Förhand har första utspel. Har han trumfesset måste han börja med att lägga det, men annars får han spela ut vilket kort som helst. Spelet går till som i vanligt stickspel, dvs, man måste följa färg om man kan, annars saka eller trumfa. Sticket vinns av högsta kortet i utspelsfärgen, eller högsta trumfkortet om ett sådant spelades. Vinnaren av ett stick spelar ut till nästa.

Poängräkning: Alla spelarna börjar på 10 poäng var. I varje giv åker man ned lika många poäng som antalet stick man tog. Tog man t.ex. tre stick i första given, står man därefter på 10-3=7 poäng. Det gäller att komma först till 0 poäng eller därunder. Om den som knackade i första given inte tar något stick alls, åker han på en limpa. Detta markeras med ett streck under spelarens 10:a, och han måste lägga ännu en insats i potten.

De följande givarna: Från och med andra given gäller att så snart någon spelare knackat, måste alla de andra – inklusive de som dittills lurat – bestämma sig för att gå med eller lägga sig. Går man med markerar man det genom att också knacka. Lägger man sig, kastar man sina kort och deltar inte i den given. När alla bestämt sig genomför de kvarvarande spelarna sina köp. Spelet går till precis som ovan, men alla som nu gick med men inte tog något stick alls i en giv åker på en limpa! De måste lägga en ny insats i potten, ett streck dras under deras senaste siffra, och dessutom åker de 5 poäng upp i protokollet! Man kan dock aldrig hamna på mer än 10. Skulle en spelare stå på 7 poäng och åka på en limpa, kommer han bara upp i 10 poäng.

Trumfmant: Denna extraregel gäller så snart en spelare kommit ned i 1 poäng. Den som för protokollet säger då högt ”Trumfmant”. I den följande given måste man nu spela ett trumfkort om man kan, istället för att följa färg. Har man flera trumfkort väljer man själv vilket. Underlåter man att göra detta åker man på en limpa. Skulle spelaren som stod på 1 poäng åka på en limpa (dvs, bland annat 5 poängs tillägg) och ingen spelare efter den given står på 1 poäng, gäller inte längre regeln om trumfmant. Men så snart någon står på 1 poäng, gäller den igen. När en spelare kommit ner i 0 poäng eller därunder, har han vunnit spelet och potten.

Neger och president regler

Neger och president, ibland kallat bara neger, är ett nytt kortspel som under det senaste årtiondet spritt sig som en löpeld bland främst skolungdomar i Sverige (Och det är lika bra jag tacklar namnfrågan på en gång. Vad man än må tycka om detta politiskt inkorrekta epitet är det ändå det namn som spelet går under, och det vore oärligt av mig att låtsas om något annat. Namnet reflekterar dessutom inte något påtagligt rasistiskt inslag, utan är mer ett uttryck för den sociala skiktning som förekommer i spelet. I andra europeiska länder går spelet under betydligt värre namn, som trouduc och arse hole – jag avstår med rodnande kinder från att översätta dem.)

Neger och President kommer ursprungligen från Kina, där det är av gammalt ursprung och känt som zheng shang you (ungefär ”klättra upp-åt”).

Det förekommer även i Japan, under namnet dai hin min (”mycket fattig man”). Spelet kom till Europa omkring 1980, och strax därefter till USA. Tekniskt sett tillhör neger och president liksom vändåtta stoppspelen, dvs, det gäller att bli av med sina kort så fort som möjligt.

Det ovanliga är dels speltekniken, dels att man har en ”rangordning” mellan spelarna. Efter utgången av första given har en av deltagarna nämligen blivit ”president” (den som först blev av med sina kort), en annan ”neger” (den som sist hade kort kvar) medan de övriga blev ”medborgare” utan någon inbördes åtskillnad.

Ibland rangordnas dock även de andra spelarna och förses med epitet som ”förman”, ”arbetare” osv, efter den ordning de blev av med korten på handen. Följande regler är att se som representativa snarare än definitiva.

Antal deltagare: 3-6.

Antal kort: 52.

Neger och President regler, så här spelar ni:

I kortspelet neger och president delar given ut korten ett och ett medsols, så långt leken räcker. Om man inte är fyra deltagare kommer därvid några att få ett kort mer på handen än de andra. Efter utgången av första given, och alla följande givar, råder en social rangordning medsols bordet runt. Detta brukar reflekteras i sittarrangemanget: ”presidenten” ska helst ha en komfortabel fåtölj, medan ”negern” (som alltså hamnar närmast till höger om presidenten) istället får en uppochnedvänd pappkartong eller något liknande, om han nu alls ska tillåtas sitta. Övriga sitter på olika mer eller mindre bekväma stolar. Stolarnas placering ändras inte under partiets gång, men spelarna får däremot då och då flytta på sig beroende på hur det går.

I första given är det förhand som spelar ut först. Från och med den andra given är det dock ”negern” som ska samla in alla korten, blanda och dela ut med början på presidenten. Så snart alla korten är utdelade ska ”negern” ta sina tre högsta kort (eller bara två, i en variant) och ge till presidenten, varpå presidenten ger ”negern” sina tre lägsta kort i utbyte. Därefter är det presidenten som spelar ut först. Den som spelar ut först tar mellan ett och fyra kort från sin hand och lägger dem fullt synliga på bordet. Om han lägger ut två eller flera kort måste dessa vara i samma valör. I turordning medsols ska nu de andra antingen säga ”Pass” (kan också markeras genom att man knackar i bordet) eller lägga ut lika många kort som den som spelade ut först, men av högre valör än dem som spelats ut senast. Även om man passat innan, får man ”komma tillbaka in” och spela ut (om man kan) när det blir ens tur igen. Först när någon spelat så höga kort att alla de andra i turordning passar bordet runt, tas alla de utlagda korten bort och utgår ur spelet. Den som senast lade ut ska så spela ut på nytt: ett enkelkort, ett par, en triss eller ett fyrtal, helt enligt ovan.

Exempel: A lägger två femmor. B passar. C lägger två nior. D lägger två damer. E passar. A passar. B passar. C lägger två ess. Alla de andra passar i tur och ordning. Korten på bordet tas bort. C lägger ut på nytt, en ensam åtta denna gång. D lägger en tia, E lägger en dam, A passar osv. Observera att man i varje omgång alltid måste spela ut lika många kort som den som börjar att lägga, eller också får man passa! Det är inte tillåtet att t.ex. lägga en triss på ett par.

Poängräkning: Det är bra om ni utser någon som för protokoll i kortspelet neger och president. Den som först blir av med alla sina kort får en poäng mindre än antalet spelare: alltså t.ex. 4 poäng om man är fem spelare. Näste får då 3 poäng, näste 2 poäng och näste 1 poäng. Kvar är den som fortfarande har kort kvar på handen; han får ingen poäng alls och blir ”neger”.

Man spelar över flera givar tills någon nått upp i en överenskommen summa, t.ex. 15 eller 25 poäng. Den spelaren har då vunnit. Kommer flera samtidigt upp i samma poängsumma, vinner den som fick flest poäng i den sista given. Efter varje giv byter man vid behov stol. Den som först blir av med sina kort ska när given är färdigspelad flytta över till (eller sitta kvar på) presidentens plats, osv. medsols till ”negerns” plats, där den ska sitta som sist har kort kvar efter att de andra blivit av med sina.

En krydda i spelet är att det inte är lätt att knuffa ned presidenten från dennes plats, eller att stiga uppåt från ”negerns”, eftersom utbytet av kort mellan dessa två spelare förbättrar resp. försämrar utgångslägena. Spelet, liksom livet självt, är orättvist! Det är praktiskt att arrangera sina kort på handen efter valör: från den högsta kvartetten och ned till det lägsta enkelkortet. Man ska dessutom försöka att snarast möjligt göra sig av med sina låga kort.

Variant: På en del håll spelar man även med sekvenser (”stegar”). Det är då tillåtet att spela ut två eller flera kort i följd (oavsett färg), t.ex. 10-Kn eller 5-6-7. De övriga måste då som vanligt lägga lika många kort som den som spelade ut, men en högre sekvens: på t.ex. 10-Kn kan då näste spela Kn-D, eller D-K, eller K-E.

Trouduc: Detta är den kontinentala versionen av spelet, i vilken man använder sig av en joker. jokern är då det högsta enkelkortet, ovanför esset. Det är vanligt att man också modifierar kortens rangordning till joker-2-E-K-D…3. Jokern får användas som ett vilt kort, dvs, som önskad valör men är då ”sämre” än ett äkta kort. Lägger t.ex. någon en tia plus jokern, slås det paret av två ”riktiga” tior. Även två jokrar förekommer, varvid den ena utses att vara högre än den andra (jokrarna måste ha olika utseende). Därvid kan det inträffa att t.ex. trissen 8-8-röd joker slås av 8-8-svart joker, etc. Oftast byts i trouduc bara ett kort mellan presidenten och ”negern”. En joker får då inte lämnas, trots att den räknas som det högsta enkelkortet. Den vanligaste poängräkningen är att den som först blivit av med alla sina kort får 2 poäng och näste 1 poäng medan de övriga inte får någon poäng alls, och först till 11 poäng sammanlagt vinner.