Johan Eriksson

Bondtolva regler

av

Bondtolva räknas till de klassiska svenska kortspelen, även om det namnmässigt kan förefalla vara agent 007:s favoritspel. Med all sannolikhet är det dock av tyskt 1600-talsursprung. Enligt traditionen ska det ha uppfunnits 1652 i staden Paderborn, under namnet mariage (franska var, då som nu, ett av de stora kulturspråken i Europa), men inga handfasta bevis finns för detta. Spelet har åtskilliga nära släktingar i andra länder, med det gemensamma draget att trumffärgen fastslås under pågående parti genom att deklarera ett ”äktenskap” mellan en kung och en dam i samma färg. Just bondtolva omtalas i Sverige första gången 1876.

Antal spelare: 2.

Antal kort: 24. Använd E-K -D -Kn -10-9 i varje färg.

Bondtolva regler, så här spelar ni:

I bondtolva ger given spelarna 6 kort var, tre och tre. Resten av korten läggs som en talong mitt på bordet, med baksidan uppåt. En av spelarna för protokoll.

Första fasen: Man spelar bondtolva i stick, och förhand har första utspel. Första fasen behöver man inte följa färg, utan får alltid lägga ett valfritt kort! Sticket vinns dock som vanligt av högsta kortet i utspelsfärgen. Den som vinner ett stick tar genast det översta kortet i talongen, och motspelaren tar nästa kort, så att båda åter har sex kort på handen. Därefter spelar stickvinnaren ut till nästa, osv.

Den som tar hem ett stick får, innan han tar det översta kortet i talongen (och bara just då), deklarera trumf om han har kung och dam i samma färg (oavsett vilken) på handen. Han säger då t.ex. ”Trumf i ruter” och får 2 poäng i protokollet. Har han själv eller motspelaren redan deklarerat trumf, får han istället deklarera tjog, och får då 1 poäng. Även för tjog krävs kung och dam i samma färg.

Har en spelare kung och dam i två färger, får han efter ett vunnet stick bara deklarera ett av paren. Det andra får vänta tills han tar hem nästa stick (om inte förstås motspelaren hinner före med att deklarera tjog tack vare ett annat kung/dampar). Har både trumf och tjog deklarerats, kan inte ett tredje par av kung och dam i samma färg deklareras. Så snart trumf deklarerats, blir den färgen genast trumffärg. Trumf respektive tjog får inte deklareras efter att talongen tagit slut.

Andra fasen: Så snart talongen tagit slut börjar slutspelet. Spelarna har då fortfarande sex kort var på handen. Den som vann det senaste sticket spelar ut som vanligt. Nu måste man följa utspelskortets färg och om möjligt spela ett högre kort; det råder alltså överstickstvång. Kan man inte följa färg, måste man trumfa. Kan man inte det heller, får man spela vilket kort som helst.

Spelaren som vinner det sista sticket får 1 poäng. När det är klart, går spelarna igenom sina hemtagna kort för att se vem som ska få 1 poäng för vinsten. Med detta menas då den spelare som tog flest ess och tior, matadorer. Har spelarna lika många matadorer var, kontrollerar man vem som har flest ögon bland sina hemtagna kort. Varje ess räknas då som 4 ögon, varje kung som 3, varje dam som 2 och varje knekt som 1 öga. Har båda även lika många ögon, får ingen av dem poängen för vinsten.

Det fortsatta spelet: Man spelar över flera givar, tills någon har fått exakt 12 poäng och då vunnit. Skulle det visa sig att en av spelarna har fått mer än 12 poäng när given är färdigspelad, rasar han ner till 7 poäng och spelet fortsätter.

Femtio regler

av

I kortspelet femtio är slumpmomentet påtagligt – men det kan vara nog så spännande och roligt ändå, speciellt om du har turen på din sida!

Antal spelare: 2-6.

Antal kort: 52.

Femtio regler, så här spelar ni:

I kortspelet femtio ska ni blanda och dela ut korten så långt de räcker, och så att alla får lika många kort var. Överblivna kort (om man inte är två eller fyra deltagare) läggs undan.

Alla arrangerar sina kort i vilken ordning de vill, och lägger dem sedan i en hög framför sig med baksidan uppåt. Förhand börjar med att vända upp översta kortet i sin hög, varefter de övriga i turordning också vänder upp det översta kortet i sina högar. Spelet sker som vanlig sticktagning (med den skillnaden att man inte kan välja bland de kort man har, utan bara vänder upp sitt översta kort).

Högst kort i utspelsfärgen vinner och vinnaren av ett stick spelar ut till nästa. När alla stick spelats färdigt får man 1 poäng per vunnet stick. Man spelar över flera givar och först till 50 poäng vinner. Skulle flera spelare uppnå eller överskrida 50 i samma giv vinner den som har flest poäng. Visar det sig att totalpoängen är lika vinner den som sist tog ett stick.

Svälta räv regler

av

Det finns två olika spel – minst – med namnet svälta räv. De som presenteras här är besläktade med batalj. De saknar dessutom skicklighetsmoment och går ut på att en av spelarna så småningom ska ha vunnit alla korten.

Svälta räv, första varianten

Antal spelare: 2-4.

Antal kort: 52.

Så här spelar ni: Given delar ut korten så att alla får lika många var. Är ni tre spelare läggs det sista kortet undan. Utan att titta på korten lägger spelarna dem i en hög framför sig, med baksidan upp. Nu vänder alla samtidigt upp det översta kortet i sin hög och lägger vid sidan om denna.

Om två eller flera av de uppvända korten har samma färg, vinns dessa av den spelare som vände upp högst kort i just den färgen. Denne tar korten och lägger dem med framsidan ner underst i sin hög.

Exempel: Erik vänder upp hjärter 8, Sara klöver 5 och Linn hjärter D. Linn tar då damen samt Eriks åtta och lägger dem underst i sin egen hög. Däremot rör hon inte Saras femma, som ju var i en annan färg – den lägger Sara underst i sin hög, eftersom hon var ensam om just den färgen. Så fortsätter man med att alla vänder upp ett nytt kort igen. En spelare som får slut på sina kort är utslagen och den som till sist har erövrat alla korten har vunnit. Mot slutet kan två spelare drabbas av att inte kunna vända upp kort i samma färg. Om det inträffar 10 gånger i rad (eller vad man nu har kommit överens om) är spelet slut och den som har flest kort vinner.

Svälta räv, andra varianten

Den andra varianten av svälta rär marginellt mer sofistikerat än det med samma namn ovan, men saknar likafullt skicklighetsmoment. I den engelskspråkiga världen är det känt som Beggar my neighbour.

Antal spelare: 2.

Antal kort: 52.

Så här spelar ni: Given blandar och delar ut 26 kort var. Man tittar inte på sina kort utan håller dem med baksidan upp i handen. Förhand börjar med att vända upp det översta kortet i sin hög och lägga ut det på bordet.

Om detta är ett nummerkort, vänder den andre spelaren upp översta kortet i sin hög och lägger ovanpå, och så turas man om. Så snart en knekt, dam, kung eller ett ess vänds upp blir det intressant: Får man upp en knekt ska motspelaren vända upp det översta kortet från sin hög och lägga det på knekten. Ovanpå en dam blir det de två översta, en kung de tre översta och är det ett ess tar han de fyra översta korten från sin hög, ett och ett. Om alla dessa 1-4 kort är nummerkort, har motspelaren vunnit högen. Dyker däremot ett klätt kort eller ett ess upp är det motspelaren som försätts i samma situation.

Exempel 1: Ovanpå några tidigare nummerkort vänder Musse upp en dam. Mimmi måste nu vända upp och lägga sina två översta kort på damen. Inget av dem är ett klätt kort eller ett ess, så Musse vinner alla korten på bordet och lägger dem underst i sin egen hög.

Exempel 2: Musse får upp en kung. Mimmis första svarskort är ett nummerkort och det andra en dam, så därmed behöver hon inte lägga något tredje kort utan istället blir det Musses tur att börja lägga kort. Musse har tur och vänder genast upp en knekt från sin hög. Mimmi får bara lägga ett enda kort på knekten och det visar sig vara ett nummerkort, så Musse vinner hela högen av kort på bordet, inklusive kungen, damen och knekten, och lägger alla korten underst i sin egen hög. Den som till slut sitter med alla korten har förstås vunnit.

Tjugoett regler

av

Här följer spelreglerna för Tjugoett. Detta hasardspel tjugoett är en svensk släkting till blackjack och var förr vanligt i militära sammanhang men förekom även i de s.k. finare salongerna. I kortspelet Tjugoett liksom i blackjack gäller det att komma så nära summan 21 som möjligt, på två eller flera kort. I Sverige har tjugoett under sitt franska namn vingt-et-un utövats sedan Gustav III:s tid, medan namnet tjugoett är känt sedan tidigt 1900-tal.

Tjugoett antal spelare: 2-8.

Tjugoett antal kort: 52. Korten har följande värden: ess 1 eller 14 poäng, valfritt vilket, kung 13, dam 12, knekt 11 och nummerkorten efter valör.

Så här spelar ni Tjugoett

Kom överens om vem som ska vara bankir. Denne placerar sitt (”bankens”) totala kapital mitt på bordet, dvs, så mycket som han önskar riskera. Därefter ger bankiren alla spelarna ett kort var, med baksidan uppåt. Bankiren själv tar inte något kort. Spelarna spelar nu mot bankiren en i taget i turordning. När det är en spelares tur ska han först titta på kortet han fick i given och sedan satsa ett valfritt belopp. Han får dock inte satsa mer än vad som just då finns i banken. När han satsat, får han begära ett eller flera kort. Efter andra kortet kan följande inträffa:

  • a. Spelaren har fått 21. Han visar upp korten och vinner lika mycket som sin insats.
  • b. Han har spruckit, dvs. överskridit 21. Han visar upp sina kort, kastar dem och har förlorat sin insats.
  • c. Han begär ytterligare ett kort. Teoretiskt får han begära hur många kort som helst, tills han antingen får exakt 21, spricker eller förklarar sig nöjd.

Observera att spelaren får alla sina kort mörkt (bara han själv får titta på dem), så att bankiren inte vet vilken summa spelaren kommit upp i. Kommer spelaren upp i 21 eller spricker, är han dock tvungen att genast visa upp sina kort. d. Han står nöjd, dvs, avstår från att ta flera kort. Så snart spelaren förklarat att han står nöjd är det bankirens tur att straffa spelaren, dvs, att spela mot honom. Nu drar bankiren kort från leken, ett och ett, och lägger upp dem framför sig med framsidan uppåt. Följande kan inträffa:

  • a. Bankiren får 21. Spelaren har då förlorat sin insats.
  • b. Bankiren spricker. Då har spelaren vunnit lika mycket som sin insats.
  • c. Bankiren avbryter och står nöjd. Då visar spelaren upp korten han har på handen, och den som har högst vinner. Om de har lika, vinner bankiren. Observera att bankiren alltså alltid vinner om han får 20 eller 21 – spelaren kan ju inte ha 21, eftersom han ännu inte visat upp sina kort.

Så snart vadet avgjorts, spelar bankiren mot näste spelare på samma sätt. När spelvarvet är slut, spelas ett nytt enligt ovan. Tar korten i leken slut (lekens understa kort används dock aldrig), tar bankiren alla dittills avverkade och kastade kort, blandar om dem och använder dem som en ny draghög. Man brukar turas om att sitta bankir, och byter lämpligen efter var tredje spelvarv (eller vad man nu kommit överens om i rättvisans namn). Bankirens fördel är över 10%. När man byter får spelaren som varit bank stoppa på sig pengarna som ligger i banken, och den nye bankiren måste slanta upp en ny bank på bordet.

Kortspelet: Kasino

av

Kasino är av kinesiskt ursprung och utgör ett exempel på vad som i Asien kallas fiskespel; ett antal kort ligger uppvända på bordet (”i havet”) och resten har spelarna på handen. Man får ta ett kort från bordet (”fiska”) med ett likadant i handen, och lägger då det paret framför sig. Kan man inte ta, måste man istället lägga ut ett kort. Det finns ett enormt antal asiatiska kortspel som bygger på denna princip. I västvärlden var spelprincipen emellertid praktiskt taget okänd före år 1700. Till de få fiskespel som utövas i norra och västra Europa idag hör kasino och dess släkting krypkasino. Här är den i Sverige vanligaste formen av kasino.

Kasino antal spelare: 2-4.

Kasino antal kort: 52. Alla kort har ett värde: nummerkorten sitt motsvarande värde, knekt 11, dam 12, kung 13 och ess valfritt 1 eller 14.

Så här spelar ni Kasino

Given ger varje deltagare 2 kort på en gång och lägger så de följande 2 korten uppslagna på bordet. Därefter upprepar han detta en gång till. Spelarna har därmed 4 kort var, och 4 ligger uppslagna. Förhand börjar med att spela ett kort från handen. Turen går medsols. Varje gång det är ens tur ska man spela ett kort från handen: man kan då antingen ta in eller lägga ut.
Tar in gör man om ett av korten på bordet, eller flera tillsammans, har samma siffervärde som det kort man spelar. Exempel: Det er en nia på bordet, och man har en nia på handen. Man visar då upp sin nia, tar nian från bordet och lägger bägge niorna tillsammans fram-för sig med baksidan uppåt. Ett annat exempel: Det ligger en tvåa, en trea och en sjua på bordet, och man har en dam på handen (värde 12). Man visar då upp damen, tar tvåan, trean och sjuan (som ju tillsammans blir 12) och lägger alla fyra korten framför sig med bak-sidan upp. Om man inte kan ta in minst ett kort, måste man istället lägga ut. Man tar då ett valfritt kort från handen och lägger uppvänt på bordet. Om man kan göra rent, dvs, ta in alla de kvarvarande korten (ett eller flera) på bordet med hjälp av ett av sina kort från handen, kallas det för tabbe och ger extra poäng. En tabbe markeras genom att man lägger kortet som man spelade från handen framför sig med framsidan uppåt, medan kortet eller korten från bordet som vanligt läggs med baksidan uppåt. Efter en tabbe måste näste spelare i tur lägga ut ett kort på bordet. Kort som man en gång tagit in får man inte senare under partiet vända på för att se efter vilka de var. När alla spelat sina fyra kort från handen, ger given fyra nya kort till varje deltagare, två åt gången som ovan. Däremot läggs inte några nya kort på bordet. Därefter fortsätter spelet som ovan.

När given delar ut de sista korten, förkunnar han det genom att högt säga ”Sista given”. Den siste som tar in ett eller flera kort från bordet får också ta alla de eventuella kvarvarande korten; detta kallas för sistan.

Vändtia regler

av

Vändtia är ett väldigt populärt kortspel som även går under namnet spansk skitgubbe. Ibland kallas det även skitgubbe, vilket är fel. Även om spelen har liknande drag är de två helt olika kortspel.

Antal spelare: 2-8.

Antal kort: 52 – 104

Såhär spelar ni Vändtia

Given lägger tre kort i rad framför varje spelare med baksidan uppåt. På dessa kort läggs sedan tre kort med framsidan uppåt. Därefter delar given ut tre kort till vardera spelare.

När korten har delats ut har spelarna möjligheten att byta de öppna korten på bordet mot något kort på handen. När bytena är över så får man lägga ut kort från handen på sina motspelares öppna kort, dock måste det vara samma valör(te.x dam på dam). Målet med bytena är att lägga så höga kort som möjligt på dina öppna kort och så låga som möjligt på din motspelares kort.

Målet med vändtia är att bli av med alla kort du har, så snabbt som möjligt.

Spelet: Spelaren med det lägsta kortet inleder den första rundan genom att lägga ut det kortet bredvid talongen på bordet. Eftersom tvåor är ”specialkort” i vändtia räknas treor som de lägsta korten. Övriga spelare fortsätter därefter i tur och ordning att lägga ut kort på samma hög.

  • I Vändtia har färgen på korten ingen betydelse.
  • 10:or (tior) är specialkort eller såkallade vändkort i vändtia. En tia kan du lägga på vad som helst och den ”vänder bort” hela korthögen. Korthögen läggs då åt sidan och används inte igen. Spelaren som la tian får därefter lägga ut ett nytt kort.
  • Som jag nämnde tidigare är tvåor ”specialkort” i Vändtia. En tvåa kan du lägga på vilket kort som helst och därefter läga valfritt kort. Tvåan sänker altså valören för högen, så att du kan lägga vad som helst därefter.
  • Vid sin tur måste man hela tiden lägga ett kort med samma eller högre valör än det kort som ligger. Det självklara undantaget är om du läggen en tia eller en två, de kan du lägga på vad som helst.
  • Har du fler än ett kort av samma valör, t.ex två knektar, så kan du välja att lägga endast ett eller båda korten vid samma tillfälle.
  • Har du inget kort på handen som är av högre valör än kortet som ligger kan du ”chansa” och ta ett kort ifrån talongen. Är kortet du tagit högre än lagt kort lägger du ut det och det är nästa spelares tur att lägga. Är kortet lägre än liggande kort får du ta upp det kortet samt hela högen som ligger. Spelarna behöver inte chansa utan kan ta upp högen direkt om man vill.
  • Om fyra kort av samma valör hamnar på högen efter varandra vänds hela högen bort. T.ex. om fyra femmor läggs har det samma effekt som att en tia läggs, dock kan det inte läggas på något över fem.
  • När en korthög vänds bort med antingen en tia eller fyra lika kort får spelaren sedan lägga ett eller flera kort på platsen där högen just befann sig.
  • När du lägger ett kort på talongen tar du alltid upp lika många kort som du lagt ut så att du alltid har tre kort på handen. Detta gör du endast om du får färre kort än tre. Har du fler än tre kort på hand tar du ej upp något.
  • När korten i talongen är slut och korten på handen även tar slut får spelarna börja lägga ut sina öppna kort som ligger på bordet. Först måste altså korten med framsidan uppåt läggas ut, därefter får man lägga ut de korten med framsidan nedåt. När de nedåtvända korten läggs ut får man helt enkelt ta ett valfritt kort och hoppas att det är högre än kortet som ligger. Är kortet lägre än kortet som redan ligger får man ta upp hela högen och fortsätta att först lägga ut sina kort på handen innan man får fortsätta att lägga ut korten från bordet.

Vändtia varianter och extraregler

  • Du får inte gå ut med en tia eller en två. Altså, om ditt sista kort råkar bli en tia eller en två får du ta upp hela högen och försöka spela ut igen.
  • Man kan om man vill även använda sjuan som ett ”vad-som-helst-kort”, att du kan lägga det på vad som helst, men att turen går vidare på samma valör som ligger under sjuan.
  • En variant av vändtia är att spela med fyra kort på bordet och fyra kort på handen istället för tre.

Plump regler

av

Kortspelet Plump är den svenska varianten av Oh Hell! och kom från USA till Sverige på 1930-talet. Det bygger på en ganska originell ide: att man i förväg ska bestämma sig för exakt hur många stick man avser att ta. Den uppfinningen brukar tillskrivas amerikanen och bridgespecialisten Geoffrey Mott-Smith. Namnet beredskap kommer sannolikt av att spelet blev populärt i Sverige just under beredskapstiden på 1940-talet.

Antal spelare: 3-8.

Antal kort: 52.

Plump regler, så här spelar ni:

Utse någon som för protokoll medans ni spelar plump. 1 den första given delar ni ut korten så långt de räcker och så att alla får lika många var. Blir det några kort över, läggs dessa helt enkelt undan. Var och en tittar på sina kort. Med början på given anger nu varje spelare i turordning hur många stick han eller hon tror sig kunna ta. Denna siffra antecknas i protokollet. Det är tillåtet att bjuda noll, om man tror sig kunna undvika att ta några stick alls.

Buden är helt individuella, och summan stick som anges bordet runt behöver inte överensstämma med det totala antal stick som faktiskt spelas i given. Man spelar sedan som i vanlig sticktagning. Spelaren till vänster om given har första utspel. Man måste följa färg om man kan, annars får man spela vilket kort som helst. Den som spelar det högsta kortet i utspelsfärgen vinner sticket och spelar sedan ut till nästa. I första omgången finns ingen trumffärg. I Plump gäller att försöka ta exakt så många stick som man bjudit, varken mer eller mindre.

När omgången är färdigspelad ges poäng: man får 1 poäng för varje stick man tog, samt 10 poäng i bonus om man tog exakt det antal stick man bjöd. Bjöd man alltså tre stick och spelade hem exakt så många, får man 13 poäng. Bjöd man noll och klarade detta (inte tog något stick alls), får man 5 poäng.

I nästa omgång blir spelaren till vänster om förra given ny giv. Kortleken blandas igen, men nu får man ett kort mindre. Är man sex spelare och alltså började med 8 kort var i första given, ska man ha 7 kort var i andra given, 6 kort var i tredje given osv, ända till den sista given, då alla bara får ett kort var. Från och med andra given, när alla spelarna fått det antal kort de ska ha, ska dock det översta kortet i den kvarvarande högen vändas upp för att trumffärgen ska bestämmas.

Undantag i Plump: Om kortet som vänds upp är ett ess, spelas given utan trumf. Det är alltså bara den första given som alltid spelas utan trumf. Är man renons (inte har några kort) i utspelsfärgen får man saka eller trumfa, vilket man vill. Före varje giv ska spelarna ange hur många stick de ämnar ta, och efteråt ges poäng enligt ovan. När alla givarna spelats, vinner den som fått sammanlagt flest poäng i protokollet.

Varianter i Plump:
(1) När man kommit ned i ett kort var, ”vänder” man och går uppåt igen tills man i sista given får lika många kort som i den första.

(2) Den som bjuder sist får inte avge ett bud så att det går ”jämnt upp” med det antal stick som spelas, utan är tvungen att bjuda så att det blir fler eller färre; detta garanterar att minst en spelare inte kommer att klara sitt bud i given. (3) Alla avger sina bud samtidigt, genom att högt säga ”Klara – färdiga – gå!” och genast visa upp lika många fingrar som man avser att ta; då får det dock gå jämnt upp.

Nittionio regler

av

Detta eleganta sticktagningsspel Nittionio, med en unik budgivning, uppfanns 1968 av engelsmannen David Parlett och publicerades första gången 1974 i tidskriften Games & Puzzles. Sedan dess har Nittionio publicerats i kortspelsböcker från Argentina till Japan, och räknas numera till kortspelens modern classics. I nittionio använder sig Parlett bl.a. av den historiskt sett tämligen nya iden (känd sedan omkring 1930, jämför med beredskap i denna bok) att bjuda för att ta ett exakt och inte ett minimiantal stick. Till skillnad mot t.ex. bridge kan man därigenom få poäng på varje hand, oavsett hur bra eller dåliga kort man har. Nittionio är ett mycket bra trehandsspel.

Antal spelare: 3.

Antal kort: 37, från E och ned till 6 i varje färg plus en joker.

Nittionio regler, så här spelar ni:

Given ger varje spelare 12 kort. Det sista kortet i leken läggs upp på bordet för att bestämma trumffärgen. Om detta kort är jokern eller en nia, spelar man dock utan trumf. Om det upplagda kortet inte är jokern, övertar jokerkortet (som då sitter på någons hand) identiteten hos det uppvända kortet på bordet: den som har jokern på handen agerar exakt som om jokern vore det kortet. Efter given ska man sortera sina kort, och sedan lägger man ned tre av dem framför sig med baksidan upp. I nittionio är dessa tre kort, budkorten och utgör en kod för hur många stick man avser att ta av de nio som strax ska spelas:

  • En ruter anger 0 stick
  • En spader anger 1 stick
  • En hjärter anger 2 stick
  • En klöver anger 3 stick

Valörerna på budkorten har ingen som helst betydelse. Om man t.ex. avser att vinna tre stick, kan man lägga ned klöver, ruter, ruter eller hjärter spader ruter eller spader, spader, spader. Högsta möjliga bud är nio stick, representerat av klöver, klöver, klöver. Lägsta möjliga är noll stick, representerat av att man lägger ned ruter, ruter, ruter.

Efter det att budkorten lagts ned får spelarna i medsols turordning dessutom om de vill avge ett premiebud: antingen deklaration eller visning. (Vill man inte avge någotdera när det blir ens tur säger man pass.) Såväl deklaration som visning innebär en chans till extra poäng, beroende på utgången av spelet.

Deklaration innebär att man är villig att vända upp sina budkort och därigenom i förväg avslöja hur många stick man tänker ta. Visning innebär att man inte bara vänder upp sina budkort, utan även kommer att lägga ned sina kort från handen och spela – fullt öppet med dem. Endast en spelare får deklarera eller visa; visning har företräde framför deklaration. Bjuder någon deklaration måste de efterföljande spelarna passa, eller ”höja” till visning.Bjuder någon visning, måste alla efterföljande spelare passa. Passar alla spelarna blir det varken det ena eller det andra.

I nittionio har förhand första utspel, och spelet går till som i vanlig sticktagning. Man måste följa färg, och i annat fall valfritt saka eller trumfa. Högsta kortet i utspelsfärgen, eller i trumffärgen om ett sådant kort spelades, vinner sticket och den spelaren inleder nästa. När alla nio sticken spelats ska den eller de spelare som gick hem, dvs, tog exakt så många stick som han bjöd, vända upp sina budkort. (Den som misslyckades behöver inte visa sina.)

Poängräkning: Man får 1 poäng per vunnet stick, oavsett om man gick hem eller inte. Gick man hem (tog exakt så många stick som man bjöd), får man dessutom en bonus:

  • 10 poäng om alla tre spelarna lyckades
  • 20 poäng om bara två lyckades
  • 30 poäng om bara man själv lyckades

Dessutom ges en bonus på 30 poäng för deklaration och 60 poäng för visning. Denna bonus går till den spelare som avgav premiebudet, om han gick hem. Gick han inte hem, går bonusen istället till de båda motspelarna! Högsta möjliga poäng för en spelare i en giv är alltså 99, varav spelets namn. Man spelar över nio givar, och den som till slut har flest poäng har vunnit.

Nittionio Poängräkningsvariant: Först till 100 poäng sammanlagt vinner en omgång. Vinnaren av en omgång, samt även de motspelare som nådde över 100 poäng under omgången, får dessutom en bonus på 100 poäng. Robberten vinns av den spelare som först vinner tre omgångar, och robbertvinnaren får dessutom en extra bonus på 100 poäng för varje omgång under åtta sammanlagt. Vinner alltså en spelare robberten (dvs, han har vunnit tre omgångar) efter bara totalt sex omgångar, får han (8- 6)x 100 = 200 poäng som extra bonus.

Andrew Pennycooks variant: Ingen deklaration eller visning förekommer, och först till 150 poäng vinner.

Annan nittionio variant: Endast 36 kort (ingen joker) används. Första given spelas utan trumffärg. I fortsättningen beror trumffärgen på hur många spelare som gick hem: ruter om ingen gjorde det, spader om en, hjärter om två och klöver om alla tre spelarna gick hem. Den som först får 100 eller fler poäng vinner.

Hej knekt regler

av

Hej knekt är ett mycket populärt och välkänt spel i Sverige. Detta kortspel är relativt ungt; sannolikt är spelet uppfunnet i Sverige omkring 1960. Det kan gå livligt till när det spelas hej knekt, så det kan vara en bra ide att sitta på golvet istället för vid ett bord…

Hej knekt antal spelare: 3-6.

Hej knekt antal kort: 52.

Är ni fyra spelare används hela leken, är ni däremot tre lägger ni undan en av tvåorna, är ni fem lägger ni undan två  tvåor, och om ni är sex lägger ni undan alla fyra tvåorna.

Så här spelar ni Hej knekt

Given delar ut korten så att alla får lika många var. Utan att titta på korten lägger alla dem i en hög framför sig, med baksidan uppåt. Det gäller nu att snarast bli av med sina kort ge-nom att vara snabb i vändningarna. Den deltagare som börjar vänder kvickt upp det översta kortet i sin hög (utan att tjuvkika!) och lägger det mittemellan deltagarna på golvet/bordet så att alla ser det. Om det är ett kort från 2 t.o.m. 9 händer ingenting, utan nästa deltagare i turordning vänder på samma sätt upp översta kortet i sin hög och lägger det mitt på golvet. Är det emellertid en tia eller högre som vänds upp ska alla fortast möjligt göra följande:

  • En tia: Vissla högt.
  • En knekt: Säga ”Hej knekt!”
  • En dam: Säga ”Goddag dam!”
  • En kung: Ställa sig upp och göra honnör.
  • Ett ess: Daska handflatan i golvet/bordet.

Den som sist gör det rätta, dvs. visslar/gör honnör etc. måste plocka upp alla korten och lägga dem underst i sin hög, med baksidorna upp. Som tröst får han eller hon dock vända upp översta kortet i sin hög och på nytt börja spela ut. Den som först blivit av med alla korten i sin hög har vunnit. Det roliga med spelet är att några i upphetsningen blir helt förvirrade och visslar på en kung eller daskar i handflatan när det dyker upp en knekt. Nackdelen är att spelarna kan bli oense om vem som verkligen var sist, och då får majoriteten om möjligt avgöra.

Svarte Petter regler

av

Svarte Petter är ett mycket roligt och populärt kortspel för barn och vuxna. Många känner nog igen kortspelet från sin barndom och det kommer mycket troligt att spelas i många år härefter. Kortspelet är ännu ett exempel på ett medeltida hasardspel som med århundradena tonats ned och gjorts rumsrent. En roande detalj är att Svarte Petter faktiskt har funnits i verkligheten – han var en stråt-rövare i Tyskland i början av 1800-talet och hette Peter Petry, men gick under öknamnet ”Der Schwarzer Peter” vilket direktöversatt till svenska blir just Svarte Petter.

Antal spelare: 3-6.

Antal kort: 51.

Man använder en vanlig lek och lägger undan klöver knekt. Den kvarvarande svarta knekten, spader knekt, benämns Svarte Petter.

Så här spelar ni Svarte Petter

Given delar ut korten medsols, ett och ett, så långt de räcker. Det gör inget om inte alla får lika många kort. Alla som fått par på handen, t.ex. två sjuor eller två kungar, oavsett färg, lägger upp dem på bordet. (Men observera att Svarte Petter, spader Kn, inte får paras ihop med någon annan knekt!)

Därefter är det förhand som börjar. Han drar ett kort på måfå från spelaren till vänster om sig, som håller upp dem i solfjädersform, med baksidan vänd mot förhand. Om förhand nu drar ett kort av samma valör som ett annat som han själv har på handen, ska han genast lägga upp det paret på bordet. Blev det inget par behåller han istället kortet på handen. Därefter är det spelaren som förhand drog ett kort från som nu i sin tur drar ett kort från spelaren till vänster om sig osv, hela tiden medsols runt bordet. Den som blir av med alla sina kort utgår ur spelet. Till slut sitter en ensam spelare kvar med Svarte Petter på handen – förloraren.

Har du en rolig variant av spelet att dela med dig av? Lämna en kommentar här nere!