Norrlandsknack regler

Detta hasardspel, dock inte utan skicklighetsinslag, är känt sedan mitten av 1800-talet och besläktat med bl.a. femkort. Norrlandsknack är ett klassiskt kortspel om pengar i Sverige och har ofta gått under öknamnet ”bonntjyvaspelet” – det kunde gå rätt vilt till förr i världen när man spelade norrlandsknack.

Antal spelare: 3-5.

Antal kort: 52.

Norrlandsknack regler, så här spelar ni:

I Norrlandsknack så lägger alla en insats i potten. Given ger tre kort till var och en på en gång. Sedan vänder given upp nästa kort för att bestämma trumffärgen, och ger så ytterligare två kort var till spelarna på en gång. Alla har därmed fått fem kort var, utom given som har fått sex – given tar nämligen också upp det uppslagna trumfkortet till sin hand. Resten av korten läggs mitt på bordet med baksidan upp, som talong. En utses att föra protokoll. I drängastugorna förr ristades ofta ”protokollet” på bordsskivan med morakniven…

Budgivningen i första given: Förhand börjar bjuda, och turen går sedan medsols. Man ska antingen knacka (markeras genom att man knackar i bordet) eller lura (markeras med en huvudskakning eller genom att man säger ”Jag lurar”). Om alla lurar blir det omgiv (inga nya insatser görs dock), med samme spelare som giv.

Köpet: Så snart någon spelare knackat avbryts budgivningen och alla får köpa, även de som dittills lurat. Förhand köper först. I turordning slänger man först ett önskat antal kort och får så lika många nya av given. Given måste dock lägga bort ett kort mer än han köper, så att han efter köpet har fem kort på handen.

Spelet: Förhand har första utspel. Har han trumfesset måste han börja med att lägga det, men annars får han spela ut vilket kort som helst. Spelet går till som i vanligt stickspel, dvs, man måste följa färg om man kan, annars saka eller trumfa. Sticket vinns av högsta kortet i utspelsfärgen, eller högsta trumfkortet om ett sådant spelades. Vinnaren av ett stick spelar ut till nästa.

Poängräkning: Alla spelarna börjar på 10 poäng var. I varje giv åker man ned lika många poäng som antalet stick man tog. Tog man t.ex. tre stick i första given, står man därefter på 10-3=7 poäng. Det gäller att komma först till 0 poäng eller därunder. Om den som knackade i första given inte tar något stick alls, åker han på en limpa. Detta markeras med ett streck under spelarens 10:a, och han måste lägga ännu en insats i potten.

De följande givarna: Från och med andra given gäller att så snart någon spelare knackat, måste alla de andra – inklusive de som dittills lurat – bestämma sig för att gå med eller lägga sig. Går man med markerar man det genom att också knacka. Lägger man sig, kastar man sina kort och deltar inte i den given. När alla bestämt sig genomför de kvarvarande spelarna sina köp. Spelet går till precis som ovan, men alla som nu gick med men inte tog något stick alls i en giv åker på en limpa! De måste lägga en ny insats i potten, ett streck dras under deras senaste siffra, och dessutom åker de 5 poäng upp i protokollet! Man kan dock aldrig hamna på mer än 10. Skulle en spelare stå på 7 poäng och åka på en limpa, kommer han bara upp i 10 poäng.

Trumfmant: Denna extraregel gäller så snart en spelare kommit ned i 1 poäng. Den som för protokollet säger då högt ”Trumfmant”. I den följande given måste man nu spela ett trumfkort om man kan, istället för att följa färg. Har man flera trumfkort väljer man själv vilket. Underlåter man att göra detta åker man på en limpa. Skulle spelaren som stod på 1 poäng åka på en limpa (dvs, bland annat 5 poängs tillägg) och ingen spelare efter den given står på 1 poäng, gäller inte längre regeln om trumfmant. Men så snart någon står på 1 poäng, gäller den igen. När en spelare kommit ner i 0 poäng eller därunder, har han vunnit spelet och potten.

Tjugoett regler

Här följer spelreglerna för Tjugoett. Detta hasardspel tjugoett är en svensk släkting till blackjack och var förr vanligt i militära sammanhang men förekom även i de s.k. finare salongerna. I kortspelet Tjugoett liksom i blackjack gäller det att komma så nära summan 21 som möjligt, på två eller flera kort. I Sverige har tjugoett under sitt franska namn vingt-et-un utövats sedan Gustav III:s tid, medan namnet tjugoett är känt sedan tidigt 1900-tal.

Tjugoett antal spelare: 2-8.

Tjugoett antal kort: 52. Korten har följande värden: ess 1 eller 14 poäng, valfritt vilket, kung 13, dam 12, knekt 11 och nummerkorten efter valör.

Så här spelar ni Tjugoett

Kom överens om vem som ska vara bankir. Denne placerar sitt (”bankens”) totala kapital mitt på bordet, dvs, så mycket som han önskar riskera. Därefter ger bankiren alla spelarna ett kort var, med baksidan uppåt. Bankiren själv tar inte något kort. Spelarna spelar nu mot bankiren en i taget i turordning. När det är en spelares tur ska han först titta på kortet han fick i given och sedan satsa ett valfritt belopp. Han får dock inte satsa mer än vad som just då finns i banken. När han satsat, får han begära ett eller flera kort. Efter andra kortet kan följande inträffa:

  • a. Spelaren har fått 21. Han visar upp korten och vinner lika mycket som sin insats.
  • b. Han har spruckit, dvs. överskridit 21. Han visar upp sina kort, kastar dem och har förlorat sin insats.
  • c. Han begär ytterligare ett kort. Teoretiskt får han begära hur många kort som helst, tills han antingen får exakt 21, spricker eller förklarar sig nöjd.

Observera att spelaren får alla sina kort mörkt (bara han själv får titta på dem), så att bankiren inte vet vilken summa spelaren kommit upp i. Kommer spelaren upp i 21 eller spricker, är han dock tvungen att genast visa upp sina kort. d. Han står nöjd, dvs, avstår från att ta flera kort. Så snart spelaren förklarat att han står nöjd är det bankirens tur att straffa spelaren, dvs, att spela mot honom. Nu drar bankiren kort från leken, ett och ett, och lägger upp dem framför sig med framsidan uppåt. Följande kan inträffa:

  • a. Bankiren får 21. Spelaren har då förlorat sin insats.
  • b. Bankiren spricker. Då har spelaren vunnit lika mycket som sin insats.
  • c. Bankiren avbryter och står nöjd. Då visar spelaren upp korten han har på handen, och den som har högst vinner. Om de har lika, vinner bankiren. Observera att bankiren alltså alltid vinner om han får 20 eller 21 – spelaren kan ju inte ha 21, eftersom han ännu inte visat upp sina kort.

Så snart vadet avgjorts, spelar bankiren mot näste spelare på samma sätt. När spelvarvet är slut, spelas ett nytt enligt ovan. Tar korten i leken slut (lekens understa kort används dock aldrig), tar bankiren alla dittills avverkade och kastade kort, blandar om dem och använder dem som en ny draghög. Man brukar turas om att sitta bankir, och byter lämpligen efter var tredje spelvarv (eller vad man nu kommit överens om i rättvisans namn). Bankirens fördel är över 10%. När man byter får spelaren som varit bank stoppa på sig pengarna som ligger i banken, och den nye bankiren måste slanta upp en ny bank på bordet.