Här följer spelreglerna för Tjugoett. Detta hasardspel tjugoett är en svensk släkting till blackjack och var förr vanligt i militära sammanhang men förekom även i de s.k. finare salongerna. I kortspelet Tjugoett liksom i blackjack gäller det att komma så nära summan 21 som möjligt, på två eller flera kort. I Sverige har tjugoett under sitt franska namn vingt-et-un utövats sedan Gustav III:s tid, medan namnet tjugoett är känt sedan tidigt 1900-tal.
Tjugoett antal spelare: 2-8.
Tjugoett antal kort: 52. Korten har följande värden: ess 1 eller 14 poäng, valfritt vilket, kung 13, dam 12, knekt 11 och nummerkorten efter valör.
Så här spelar ni Tjugoett
Kom överens om vem som ska vara bankir. Denne placerar sitt (”bankens”) totala kapital mitt på bordet, dvs, så mycket som han önskar riskera. Därefter ger bankiren alla spelarna ett kort var, med baksidan uppåt. Bankiren själv tar inte något kort. Spelarna spelar nu mot bankiren en i taget i turordning. När det är en spelares tur ska han först titta på kortet han fick i given och sedan satsa ett valfritt belopp. Han får dock inte satsa mer än vad som just då finns i banken. När han satsat, får han begära ett eller flera kort. Efter andra kortet kan följande inträffa:
- a. Spelaren har fått 21. Han visar upp korten och vinner lika mycket som sin insats.
- b. Han har spruckit, dvs. överskridit 21. Han visar upp sina kort, kastar dem och har förlorat sin insats.
- c. Han begär ytterligare ett kort. Teoretiskt får han begära hur många kort som helst, tills han antingen får exakt 21, spricker eller förklarar sig nöjd.
Observera att spelaren får alla sina kort mörkt (bara han själv får titta på dem), så att bankiren inte vet vilken summa spelaren kommit upp i. Kommer spelaren upp i 21 eller spricker, är han dock tvungen att genast visa upp sina kort. d. Han står nöjd, dvs, avstår från att ta flera kort. Så snart spelaren förklarat att han står nöjd är det bankirens tur att straffa spelaren, dvs, att spela mot honom. Nu drar bankiren kort från leken, ett och ett, och lägger upp dem framför sig med framsidan uppåt. Följande kan inträffa:
- a. Bankiren får 21. Spelaren har då förlorat sin insats.
- b. Bankiren spricker. Då har spelaren vunnit lika mycket som sin insats.
- c. Bankiren avbryter och står nöjd. Då visar spelaren upp korten han har på handen, och den som har högst vinner. Om de har lika, vinner bankiren. Observera att bankiren alltså alltid vinner om han får 20 eller 21 – spelaren kan ju inte ha 21, eftersom han ännu inte visat upp sina kort.
Så snart vadet avgjorts, spelar bankiren mot näste spelare på samma sätt. När spelvarvet är slut, spelas ett nytt enligt ovan. Tar korten i leken slut (lekens understa kort används dock aldrig), tar bankiren alla dittills avverkade och kastade kort, blandar om dem och använder dem som en ny draghög. Man brukar turas om att sitta bankir, och byter lämpligen efter var tredje spelvarv (eller vad man nu kommit överens om i rättvisans namn). Bankirens fördel är över 10%. När man byter får spelaren som varit bank stoppa på sig pengarna som ligger i banken, och den nye bankiren måste slanta upp en ny bank på bordet.